Fortum har fem delägda vindkraftsparker i drift och bygger just nu Finlands tredje största vindkraftspark, Pjelax, tillsammans med det finska energibolaget Helen. Målet är också att utveckla en pipeline av nya sol- och vindkraftsprojekt, redo att byggas i takt med att kundernas elbehov växer.
— Vindkraft är, tillsammans med andra fossilfria kraftslag, helt nödvändigt att bygga ut för att kunna möta det ökande energibehov som klimatomställningen innebär. Våra projektutvecklingsteam i Finland, Sverige och Norge arbetar hårt med att hitta nya platser för sol- och vindkraft och utveckla lönsamma projekt, i nära dialog med lokalsamhälle och kunder, säger Toni Kekkinen, ansvarig för Fortums vind- och solkraftsverksamhet.
2023 avslutades starkt för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Under det fjärde kvartalet beställdes vindkraftsturbiner på 730 megawatt (MW), vilket gör det till det fjärde bästa kvartalet någonsin, enligt Svensk Vindenergi. Totalt under förra året driftsattes vindkraftsprojekt till en sammanlagd investering på 23 miljarder kronor. Svensk Vindenergi uppskattar att vindkraften kommer att producera 55 TWh år 2026 och bli Sveriges näst största kraftslag redan 2025. I media har man dock kunnat läsa om att vindkraften, främst mellan 2017 och 2022, gjort miljardförluster.
— Det stämmer att den aktuella tidsperioden varit utmanande för vindkraften, men som projektör och ägare av vindkraft måste vi ha ett längre perspektiv. Räknar man in en vindkraftparks livslängd på omkring 30 år så behöver en kortare period av lägre lönsamhet inte påverka så mycket totalt sett, säger Toni Kekkinen.
Vad är det då som påverkar vindkraftens lönsamhet?
— Vindförhållanden, elpris, val av teknik, bygg-, drift- och underhållskostnader och anslutningsavgifter till elnätet är allt sådant som påverkar lönsamheten i ett vindkraftsprojekt. Men en av de viktigaste delarna är de långsiktiga prissäkringsavtal, Power Purchase Agreements (PPA) vi sluter med kunderna som köper elen från vindkraftsparken. Här måste vi se till att skapa en fördelaktig affär för alla parter, säger Toni Kekkinen.
På vilket sätt har PPA:er påverkat vindkraftens lönsamhet den senaste tiden?
— Det finns olika typer av PPA:er för vindkraft. En variant är ett så kallat baseload-PPA. I ett sådant kontrakt förbinder man sig att leverera en konstant volym av el till kunden från vindkraftsparken. När vindkraften inte levererar fullt ut behöver man köpa in resterade del av volymen på spotmarknaden. På grund av oförutsedda händelser som Rysslands krig mot Ukraina och ökade leverantörskostnader, i kombination med att man lagt ned planerbar elproduktion i södra Sverige, har den elen som man behövt köpa till den senaste tiden blivit mycket dyr och därmed påverkat lönsamheten i vindkraftsparken negativt. För aktörer med andra typer av PPA:er, exempelvis där kunden endast betalar för det vindkraftparken producerar, har situationen inte varit lika utmanande. Generellt sett är vindkraft lönsamt och det syns tydligt på investeringstakten som fortsatt är hög i Sverige, avslutar Toni Kekkinen.
Tallriksmodellen
Det billigaste, mest robusta och hållbara elsystemet består av en mix av olika kraftslag - väderberoende, stabila och flexibla. På Fortum kallar vi det för tallriksmodellen. Läs mer här: En tallriksmodell för elsystemet | Fortum
