Jag var nyss på plats i Närpes i Österbotten i Finland för att delta i invigningen. Med sina 56 vindkraftverk kommer Pjelax bidra med en elproduktion som motsvarar den årliga elanvändningen hos cirka 80 000 eluppvärmda villor, eller 1,1 TWh fossilfri el per år till det finska energisystemet. Det innebär en fördubbling av Fortums vindkraftskapacitet. Trots de oroliga tider som rått de senaste åren och som fortfarande råder har vi byggt parken i tid och på budget. Jag är mycket stolt över det engagemang som lagts ned av de mellan 50 och 200 personer som varit sysselsatta i projektet under dess uppbyggnad. Fortum och det finska energiföretaget Helen äger vindkraftparken tillsammans, med de respektive andelarna 60% och 40%. Det är huvudsakligen Helens kunder som får ta del av elen, då företaget har förbundit sig att köpa största delen av vindkraftparkens produktion.
Denna satsning och andra nyinvesteringar gör det möjligt att fortsätta fasa ut de mindre mängder fossila bränslen som är kvar i det finska systemet. Både de norska och svenska kraftsystemen har under decennier varit i princip helt fossilfria och nu är även Finland snart där vilket är mycket positivt. Även vårt arbete att ersätta kolet i Esbos fjärrvärmesystem med överskottsvärmen från Microsofts datahallar är ett exempel på hur vi ställer om mot koldioxidneutralitet.
Fortum har sedan länge varit starka inom vatten- och kärnkraft och har en pågående förstudie på ny kärnkraft. Jag ser det som en styrka att vi nu växer inom sol- och vind med tanke på de goda förutsättningar som finns i Norden. Med Pjelax deläger och driver Fortum idag vindkraftsparker med en sammanlagd installerad kapacitet på 700 MW, i Sverige, Finland och Norge. Vårt mål är att ha en projektportfölj på över 800 MW som är redo att byggas till 2026, vilket ger oss möjlighet att fördubbla vår installerade kapacitet i takt med våra kunders behov.
All fossilfri energiproduktion behövs för att möta ett dubblat behov
Fortum förordar en mix av fossilfria kraftslag för att säkerställa ett kostnadseffektivt och pålitligt elsystem. Vi ser på uppdelningen som en tallriksmodell, med ungefär en tredjedel var av väderberoende produktion, flexibilitetsresurser och planerbar produktion. Något som även studier från både näringsliv och myndigheter stöder. På kort sikt är landbaserad vind- och solkraft ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att möta en ökad efterfrågan på el. Vattenkraften är central och står för mer än hälften av Sveriges elproduktion, med sin reglerförmåga är den dessutom ett viktigt komplement till vind- och solkraft. Därtill kan vi se att ny kärnkraft som bidrar med planerbarhet sannolikt kommer att behövas, men det kommer att ta längre tid att få på plats.
Ett robust system handlar framförallt om en bra mix av fossilfria kraftslag och hur de olika förmågorna kombineras i systemet. Exempelvis kompletterar sol- och vindkraft varandra väldigt bra. Vindkraften levererar som mest under vinterhalvåret, medan solkraften naturligtvis levererar som bäst under den ljusare halvan av året. Tillsammans med en batterilösning som täcker upp för tillfällen med låg produktion kan man öka kapaciteten och leverera en jämnare och mer konstant produktion av el till elnätet.
Idag syns tecken på att omställningen av industrin och transportsektorn går lite långsammare än vad vi och många andra trott. Det behöver vi gemensamt lösa för att inte tappa fart i arbetet med att fasa ut de fossila bränslena. Invigningen av Pjelax vindkraftspark är i sammanhanget en mycket konkret påminnelse om att vi som samhälle ändå tar viktiga steg framåt mot fossilfrihet och jag är stolt att Fortum är med och bidrar till det.
Peter Strannegård, VD för Fortum Sverige
