Som verksamma längs de svenska vattnen är biologisk mångfald en hjärtefråga för Fortum. Genom satsningar på forskning om biologisk mångfald kan Fortum hitta nya sätt att mäta och utvärdera status på miljön kring de enskilda vattendragen och på så vis utmana de traditionella synsätt och metoder som använts i decennier. Vare sig det handlar om förstärkning eller utrivning av dammar och kraftverk, eller upprättande av faunapassager och fiskvägar, så kan den allra senaste kunskapen och metoderna säkerställa att rätt insatser sätts in där de behövs som mest.
Inom ramen för Fortums miljöfond finansieras en rad miljöprojekt som syftar till att ge ny kunskap om Sveriges miljöer. 2012 gavs ett internationellt forskarlag i uppgift att studera hur naturliga fiskvägar kan utformas för att på bästa sätt värna miljön för hotade arter. Bland annat studerades hur naturliga fiskvägar skulle kunna stå som ersättare för förlorade habitat och därmed återskapa fria vandringsvägar för alla typer av djur och organismer. Projektet genomfördes under en fem års-period kring Eldforsens nya kraftverk i Dalarna och avslutades 2017.
Traditionellt sett har anlagda fiskvägar, så som laxtrappor, fungerat som en universallösning för bevarandet av biologisk mångfald längs kraftverken i de svenska älvarna. Biologisk mångfald handlar dock om mer än bara fisk. Under forskningsprojektet i Eldforsen utvecklades därför en ny idé – en biokanal. En biokanal har som syfte att bidra till att fler djur och organismer än bara fisk kan bevaras i de svenska vattnen. Till skillnad från en anlagd fiskväg är en biokanal ett naturligt och variationsrikt omlöp där ett flertal djur- och växtarter ska kunna etablera sig.
Biokanalen i Eldforsen gavs namnet Eldbäcken. Stina Gustafsson är en av forskarna från Karlstads universitet som har skrivit en doktorsavhandling med studien som grund.
"Eldbäcken är Sveriges första biokanal och därmed unik i sitt slag. Tidigare har tekniska fiskvägar, så som fisktrappor, varit standardlösningen för att värna ett rikt djurliv. Dessa fiskvägar missgynnar dock andra djur och organismer som inte klarar av att ta sig upp för trappan. En naturlig biokanal som Eldbäcken fungerar både som fiskväg, och som habitat för andra djur och organismer," berättar Stina Gustafsson.
Under fem år genomförde forskarlaget bland annat bottenfaunaundersökningar, elfiske och märkning av fisk. Totalt fångades och studerades över 2000 fiskar av 11 olika arter i biokanalen. Även drygt 26 000 bottenlevande organismer identifierades från 38 olika familjer.
"Resultaten från studien visar att en biokanal är en framgångsrik åtgärd i Eldforsen, för att upprätta tidigare förlorat habitat för djur och organismer, som exempelvis insekter och larver. Om man jämför med vanliga fiskvägar hade vi nog inte hittat de familjer vi hittade i Eldbäcken. På så vis har vi fått helt ny kunskap om hur den biologiska mångfalden kan främjas," fortsätter Stina Gustafsson.
Forskningsprojektet i Eldsforsen är bara ett av flera miljöprojekt för Fortum. Under 2017 intensifierades arbetet för biologisk mångfald när Fortum för första gången i svenska vatten genomförde tester av biologisk mångfald genom att undersöka så kallad e-DNA. Projektet genomfördes i Spjutmo och gav häpnadsväckande resultat. Hela 7 fler fiskarter hittades i vattnen än vad som tidigare varit känt, vilket inneburit helt nya insikter om vattnets biologiska status.
Med den nya kunskapen kan Fortum utvärdera vilka åtgärder och investeringar som behövs allra mest och gör mest nytta. Ny forskning är därför helt avgörande för Fortums fortsatta arbete för ett hållbart Sverige. Relationen med akademin och de svenska universiteten är en viktig tillgång och spelar en viktig roll för den fortsatta kompetensutvecklingen om svenska vatten och biologisk mångfald, och framöver kommer fler forskningsprojekt tillsammans med universitet och högskolor att genomföras.