Förslaget
I korthet föreslår utredningen att förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft ska stärkas genom tre delar:
- Statliga lån under konstruktionstiden till riskfri ränta, det vill säga samma ränta som staten lånar för. När reaktorn sedan är i drift höjs räntan succesivt med syfte att återbetala statens lån och ersätta dem med kommersiella lån
- Prissäkringsavtal. Genom ett garanterat pris, föreslaget 80 öre/kWh över 40 år, säkerställs långsiktighet i intäkterna. Modellen som även används för havsbaserad vindkraft i flera länder är uppbyggd så att producenten får täckning upp till det avtalade priset och får betala tillbaka om priset är högre.
- Risk- och vinstdelningsmekanism. Syftet är att den fördelning av både vinst och risk mellan staten och producenten som beslutats ska upprätthållas när reaktorn tas i kommersiell drift. Denna del aktiveras om en marknadsvärdering av projektet när reaktorn är i drift visar att värdet av eget kapital inte är inom ett förutbestämt intervall.
Viktigt att komma ihåg
Mot bakgrund av hur utredningens förslag framställts, inte minst i media, ser vi behov av att klargöra några saker.
Det första är att det är riktigt att produktionskostnaden för ny kärnkraft kan förväntas vara högre än produktionskostnaden för ny landbaserad vindkraft och ny solkraft. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är den totala systemkostnaden som elkonsumenterna betalar i slutändan. I systemkostnaden inkluderas, utöver kostnad för själva elproduktionen, även kostnad för elnät, lagring och stödtjänster. Här ser vi i flera studier att den totala systemkostnaden sannolikt är lägre med ett balanserat elsystem med viss andel planerbar baskraft utöver väderberoende och flexibel elproduktion. Att jämföra kostnader per producerad kilowattimme mellan väderberoende och planerbara kraftslag är också vanskligt eftersom kärnkraften levererar kontinuerligt med omkring 90% tillgänglighet.
Det andra är att alternativkostnaden, dvs kostnaden för att inte bygga ny kärnkraft, är inte lika med noll. Annorlunda uttryckt: ett elsystem som levererar 300 TWh utan ny kärnkraft kommer också vara förknippat med en kostnad. Utredaren bedömer att den föreslagna skatten som säkerställer stabilitet i kärnreaktorernas intäkter kan bli motsvarande ca 2 öre/kWh. För en villa som förbrukar 20 000 kWh är detta 33 kr i månaden. Vi vet inte vad alternativkostnaden är då ett elsystem utan planerbar produktion blir beroende av storskalig lagring av el samt i perioder hög import, men den är sannolikt högre.
Det tredje är att det inte är staten som kommer investera i de nya kärnreaktorerna. Det är ägarna som kommer ta lån och bidra med eget kapital. Genom att dela på risker och vinster mellan ägare, stat och kunder sänks finansieringskostnaden och därmed den totala produktionskostnaden vilket gynnar både hushåll och industrier. Faktum är att utredarens bedömning i ett referensscenario är att staten i slutändan gör en liten vinst i form av lägre statsskuld.
Slutligen, ett statligt lån är inte en kostnad eller en “nota” som elkunderna måste betala. Ett lån är just ett lån som betalas tillbaka av ägaren.
Dagens kortsiktiga elmarknad skapar inte tillräckliga incitament för investeringar i ny storskalig elproduktion - planerbar såväl som väderberoende. Utredningens förslag kommer inte lösa alla utmaningar på elmarknaden, men det är ett mycket välkommet steg för att komma framåt och etablera rätt förutsättningar för nödvändiga investeringar.
Vad gör Fortum nu?
Fortum genomför för närvarande en förstudie där vi tittar på förutsättningarna för ny kärnkraft i Sverige och Finland. Vi välkomnar utredningens förslag och ser att det rent principiellt verkar täcka de flesta större risker förknippade med ny kärnkraft för en investerare. Den slutgiltiga kostnaden för ett kärnkraftverk beror dock på en mängd parametrar som ännu inte är beslutade eller definierade och därför behöver modellens parametrar och ingångsvärden också diskuteras och detaljeras ytterligare. Ny kärnkraft innebär en mycket stor och långsiktig investering som måste ske på affärsmässiga grunder. Därmed är detaljer och parametervärden i investeringsramverket avgörande. Vi ser fram emot att delta i fortsatt dialog om hur ramverket kan detaljeras och vidareutvecklas.
