Vårfloden kallas den mängd av vinterns nederbörd som smälter under våren. Alltså; när det blir vår smälter snö och is, vilket ökar vattenmängden i både mark, sjöar och andra vattendrag. Det betyder att vårfloden inte bara ökar flöden i vattendragen utan även ökar mängden vatten som finns i marken. Vanligtvis kan marken och vattendragen ta hand om den nederbörd som faller, men när stora mängder snö smälter på kort tid kan det bli ett överflöd av vatten.
På vissa ställen i Sverige, som uppe i fjällen, består nederbörd av snö som har legat så länge som mellan november och april. På andra ställen kommer det inte lika mycket snö och då blir vårfloden naturligt mycket mindre.
Claes Kjörk är vattenregleringsansvarig på Fortum och arbetar bland annat med att beräkna hur stor eller liten vårfloden kommer bli, vilket i sin tur påverkar hur man reglerar magasinen.
– Vårfloden har alltid varit viktig för elproduktionen. När nederbörden smälter så kommer vattnet till våra älvar under en mycket kortare period än resten av året. Genom att kunna lagra vattnet ser vi till att det finns vatten till vattenkraften när det behövs. Skulle det bli en torr sommar kan vi använda oss av vattnet som redan finns i magasinen för att producera el. Blir det kalla dagar som kräver mer el än beräknat kan man producera mer energi av det som finns lagrat.
Historiskt viktig med både nya och gamla hjälpmedel
Vårfloden inträffar varje år men det går inte att fullt ut förutspå hur stor den kommer att bli, så länge man inte kan göra noggrannare väderprognoser. För att kunna beräkna hur vårfloden kommer att se ut använder sig Fortum av vissa hjälpmedel.
Bland annat används hydrologiska modeller med hjälp av företag som arbetar med hydrologi och metrologi. En modell tas fram utifrån ett område, historiska data matas in och olika faktorer skruvas på, som hur marken ser ut och hur tjocka jordlagren är – något som i sin tur påverkar hur mycket vatten som rinner till. Under året läggs nya data in i form av temperatur och nederbörd i modellen som i sin tur beräknar hur stor mängd snö det finns under vintern.
När våren sedan kommer och snön smälter klarar modellen av att räkna ut hur mycket smält snö det blir för att i sin tur se hur utflödet till magasin och kraftverken blir. Eftersom det finns historiska data kan ett slags normalläge räknas ut och utgås från när Fortums medarbetare ska beräkna om det blir en stor eller liten vårflod. Utöver avancerade hjälpmedel som hydrologiska modeller och satellitbilder fås även stor hjälp genom att gå ut på plats och mäta vatteninnehållet i snön eller helt enkelt fråga någon som har koll på området hur det ser ut med snön.
– Vi tar vara på såväl gammal som ny teknik för att få ut det bästa av vårfloden och kunna göra så bra beräkningar som möjligt. Även om vi jobbar med historiska data så ser vi att vad som tidigare räknats som naturligt förändras i och med klimatförändringarna. Framför allt börjar vintern senare och vi får mindre snö. Att arbeta med de här nya beräkningarna i en tid av klimatförändringar är en stor utmaning, berättar Claes.
Ett strategiskt arbete för att ta tillvara på varenda droppe
Arbetet med vårfloden är såväl ekonomisk planering som ett strategiskt arbete. För Fortums del handlar det om att inte tappa mer vatten än vad som behövs, då är det bättre att spara det vattnet för att kunna producera el en annan gång. Eftersom vattenkraften är reglerbar är den ett viktigt komplement till andra icke-reglerbara energikällor, så som vindkraften.
Det strategiska arbetet med vårfloden handlar om säkerhet. På många ställen runtom i Sverige är det förenat med en höjd risk för översvämning under vårfloden. För att ge människor möjlighet att förbereda sig rapporterar Fortum om vårfloden innebär en förhöjd, normal eller mindre risk. Vid år med mycket vårflod kan vissa åtgärder behöva vidtas för att inte orsaka exempelvis översvämningsskador. Arbetet med vårfloder och vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas tas i dialog med andra vattenregleringsföretag, räddningstjänst samt berörda kommuner och länsstyrelser.
Men till syvende och sist handlar det om att flytta vattnet från vårfloden, från fjället till havet på ett säkert sätt för att kunna ta tillvara på det. På vägen dit ska det gå igenom så många turbiner som möjligt och skapa så mycket kraft som möjligt.
