De senaste åren har frågan om tillgång till el ständigt varit uppe för diskussion. Samtidigt som Sverige ställer om till ett fossilfritt samhälle med mer elektrifiering är skillnaderna i tillgång mellan norra och södra landet stora. Att det är så stora skillnader föranleder ofta en diskussion om elbrist. Har vi då elbrist i Sverige idag? Det korta svaret är nej. Har vi ändå stora utmaningar? Ja, det har vi.
Sveriges fossilfria elsystem har mer än fyrtio år på nacken och bestod då i princip endast av vattenkraft och kärnkraft. Under en längre tid har dock politiken haft som mål att kärnkraften ska avvecklas. I och med Energiöverenskommelsen med dess mål om 100 procent förnybart till 2040 har framför allt vindkraften byggts ut i rekordfart och det planeras för mycket mer. Det innebär både omfattande tekniska och ekonomiska utmaningar.
När planerbar kärnkraft i söder ersätts med väderberoende vindkraftsproduktion i norr blir det svårare att hålla balansen och samtidigt få fram tillräckligt med el. Så perioder då vi både har stora överskott och underskott av el kommer att öka. Det betyder också att priserna allt oftare kommer att påverkas av vädret. De senaste åren har vi sett konsekvenserna av kapacitets- och effektbristen i Sverige med snabbt ökande prisskillnader mellan södra och norra Sverige. Det har alltså blivit svårare att leverera el till hushåll och företag när de behöver den.
Effektbrist och elöverskott
Eftersom el inte kan lagras i större omfattning, utöver vattenkraftens magasin, behöver elsystemet alltid vara i balans. Med en hög andel planerbar produktion har detta tidigare inte varit ett problem. Med ökande andelar väderberoende produktion som inte går att styra, ökar behovet av annan kraft som kan täcka upp behoven när det inte blåser.
Det är alltså mer intressant att titta på effekten, hur mycket el som finns tillgänglig vid en given tidpunkt, än att titta på hur mycket el som produceras under ett år.
Ett system uppdelat på myndigheter, politiken och lagar
Frågan om vilken typ av elproduktion som Sverige ska ha är inte bara en teknisk fråga utan även en politisk fråga. I Sverige är det såväl politiken och dess myndigheter som via lagar, regelverk, stödsystem och veton styr vilka produktionsslag Sverige ska ha. Även marknadsmodellen är politiskt beslutad. De senaste åren har elnäten varit i fokus eftersom de är anpassade för hur elsystemet såg ut innan vindkraften började byggas ut.
Svenska kraftnät är den myndighet som ansvarar för den fysiska överföringen av el i Sverige, alltså elnätet och de så kallade stamnäten. Svenska kraftnät verkar under regeringen och drivs som ett statligt företag. Elnätsföretagen i sin tur har monopol på elnätet – det går inte att välja vilket elnätsföretag som man ska ansluta sin elanläggning till. Elnätsföretagen ansvarar för lokala och regionala elnät.
Svenska kraftnät har idag små möjligheter att bygga ut elnäten för att möta förväntade behov, utan jobbar utifrån faktiska behov. Utbyggnaden av elnäten hänger inte med skiftet från planerbar kraft i söder till väderberoende i norr eller den snabba expansionen i olika regioner. Ett datacenter kan använda lika mycket el som en mindre kommun och etableringen av dessa går fort medan det tar tid att förstärka elnäten.
Även effektbalansen är något som Svenska kraftnät ansvarar för. Vilken typ av elproduktion spelar stor roll för elnätens förmåga att överföra el. Produktion som kärnkraft och vattenkraft skapar en stabilitet i elnäten genom att de bidrar med så kallade stödtjänster. De behövs för att elnätens hela kapacitet ska kunna användas. Det betyder att varje reaktor som tas ur drift minskar den kapacitet i elnäten som kan användas för att föra över el mellan landsändarna och förvärrar alltså kapacitetsbristen i elnäten.
Sedan har vi Energimyndigheten, som också verkar under regeringen och har som uppgift att leda ”samhällets omställning till ett hållbart energisystem”. Myndigheten bidrar med fakta, stöttar affärsutveckling och forskning inom allt som handlar om elproduktion och elektrifiering av samhället.
Ansvaret för Sveriges elförsörjning ligger alltså primärt på två myndigheter: Svenska kraftnät och Energimyndigheten. Deras förutsättningar att verka utgår från de uppdrag regeringen beslutar om. Det är dock inte enbart regeringen som bestämmer. Det finns även klimat- och miljömål som påverkar. De svenska miljö- och klimatmålen sätts av riksdagen och är en fråga på såväl svensk som EU-nivå. Parallellt med klimat- och miljömålen spelar flera olika lagar och regler en roll – exempelvis miljöbalken.
Kommunala veton kan i sin tur sätta stopp för utbyggnad av vindkraften och såväl länsstyrelserna som Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket är mycket aktiva i vattenkraftsfrågor. Det är många krafter involverade i Sveriges elproduktion och ibland ser dessa ut att motverka varandra, i stället för att verka ihop mot ett gemensamt mål, trots att de alla har regering och riksdag som uppdragsgivare.
Stora skillnader i förutsättningar
Den marknadsmodell som finns idag är från 1990-talet, när förutsättningarna såg annorlunda ut. Då var inte efterfrågan på el lika hög och det fanns en strukturell överkapacitet i näten. Modellen utgick också från en marknad som led av konkurrensbrist och priserna var höga.
I dag ser dock verkligheten annorlunda ut. Det är en kraftigt ökad efterfrågan på både el och effekt. Priserna må vara lägre idag än för 30 år sedan, men med ökad volatilitet, alltså hur mycket priset svänger och varierar, får vi i stället kraftigt ökande geografiska skillnader. Samtidigt har vi ökande kapacitetsbrist i näten och ett växande underskott av systemkritiska stödtjänster, som idag inte värderas trots att de är lika viktiga för systemet som elen som sådan.
Vad behöver göras nu och i framtiden?
I takt med att politiken styr investeringarna mot väderberoende kraftslag på bekostnad av planerbar produktion, samtidigt som vi förväntar oss en kraftigt ökad användning av el, blir frågan om hur det egentligen ska gå till allt mer akut. Elnätet behöver byggas ut, men såväl tillståndsprocesser som hur förutseende Svenska kraftnät kan vara i sin planering och sina investeringar gör det svårt. Samtidigt ser vi också hur många större städer har en alltmer ansträngd situation där det regionalt saknas tillräcklig kapacitet, både på elnät och elproduktion.
Sveriges elsystem har under lång tid varit stabilt och klimatneutralt. Den politiskt önskade energiomställningen – från fossilfritt till förnybart – riskerar dock att sätta käppar i hjulet för samhällets klimatomställning. Det behövs helt enkelt en anpassning av marknadsmodellen efter den verklighet vi har idag. Vi behöver gå från en modell som optimerar och bevarar, till en modell som i stället fokuserar på utveckling och tillväxt. Vi behöver också en modell som gör hela systemkostnaden tydlig, inte bara den enskilda kilowattimmen el.
Fler samhällssektorer kommer att behöva kopplas samman betydligt tätare än idag. Både el, vätgas och energilager av olika slag har många överlappande användningsområden, men regelverken är illa anpassade för detta.
Vi på Fortum vill att politiken tar ett krafttag där mål, regelverk och modeller utvecklas och anpassas för den klimatomställning vi som samhälle förbundit oss till att åstadkomma på bara ett par decennier.
