Var finns det störst potential i second hand, och hur ser utvecklingen ut? Isabelle McAllister är en av Sveriges främsta profiler inom inredning, återbruk, byggnadsvård och hållbart mode. I dag kallar hon sig ”omställningsaktivist” och använder sina erfarenheter för att påverka samhället i en hållbar riktning.
Vilken potential har second hand i Sverige skulle du säga?
− Det grundläggandet beteendet är att vi överkonsumerar – under de sista 20 åren har konsumtionen ökat mellan 45-60% för nyköp för både kläder och inredning. Detta gör att second hand-marknaden svämmar över. Om vi slutade tillverka kläder i dag skulle kläderna som redan är producerade räcka i över 100 år. Konsumentrapporter visar också att de som köper mycket second hand också köper mycket nytt eftersom vi vill konsumera. Enligt en rapport från Myrorna från 2022 är det bara 0,9 kilo kläder som köps second hand i Sverige, medan vi köper 12,5 kg nyproducerade kläder. Sen använder vi dem i genomsnitt sju gånger innan de, för det mesta, slängs i soporna. Så vi behöver nog syna konsumtionen som begrepp när vi pratar om kläder och prylar.
Hur ser du på utvecklingen i status och språkbruk? Från ”begagnat” och ”second hand”, till ”preloved” och ”preowned” – är det ett viktigt skifte tror du, eller mest ett sätt att ta mer betalt?
− Jag tycker ord alltid är viktiga. Vi läser in olika saker i de olika begreppen fastän det i stort sett är samma sak. Vintage brukar det som är mer än 20 år kallas och antikt är över 100 år. Där finns det möjligen pengar att tjäna. Men jag tror snarare att det handlar om vilka normer och idéer vi har om olika saker. Vi gillar att sova i hotellakan som använts av väldigt många olika personer − men skulle knappt tänka oss att köpa lakan second hand. Orden handlar mest om ett sätt att paketera för att nå olika målgrupper.
Varför har uthyrning varit så svårt att få till? Kommer det skifta i och med smartare digitala plattformar och smidigare logistik?
− Jag vet faktiskt inte. Kanske har marknaden inte varit mogen än. Jag tror att det framförallt krävs en beteendeförändring, vilket inte sker i ett nafs. Och så krävs det att fler måste hjälpa till och satsa på bra saker som dyker upp. Så länge som många följer 100 influensers som berättar om allt nytt de köper − och hur fort det går, så blir det svårare att ändra vanor.
Vilka tips har du om man vill bli lite mer cirkulär och ”second hand-smart” till jul och nyår?
− Jag skulle tänka mängd i första hand. Behöver alla verkligen få och ge presenter och i så fall hur många? Blocket har gjort undersökningar som visar att 4 av 5 barn faktiskt inte bryr sig särskilt mycket om det de får är nytt eller second hand. Så prata igenom det med släkt och vänner − kan vi köpa klapparna second hand i år och testa? Även till fester är det en bra tanke. Skriv på inbjudningskortet att secondhand går bra. Ska ni ha fest − köp servetter och glas second hand istället för att åka raka vägen till det stora inredningsvaruhuset − det är både roligare och så mycket bättre. Även teknik som mobiltelefoner går att köpa via exempelvis Swappie, med garanti. Jag tror också att många måste bli bättre på att göra tydliga önskelistor så att vi inte bara köper för att köpa. Överlag tror jag att vi behöver bli bättre på att tänka igenom och se över vår konsumtion. Jag önskar att fler skulle testa en köpfri månad då och då. Det går ganska snabbt att se hur shoppingberoende vi egentligen är.
Isabelle McAllister utnämndes till Årets Secondhandprofil 2022 av Erikshjälpen. Hennes senaste bok heter Skavank – Laga, vårda och uppskatta det gamla och nötta.