Åtgärder för Gullspångslaxen
Sedan 2003 har Fortum samverkat med lokala intressenter och myndigheter för att stärka den kvarvarande populationen av sötvattenlevande gullspångslax. Gullspångslaxen är den mest storväxta och snabbväxande insjölaxen i världen. Det finns exempel på fisk som växt från 60 g till 17 kg på bara fyra år. Även Gullspångsöringen är unik då den når rekordvikter i samma nivå som laxen.
Identifiering av behov
Bestånden av Gullspångslax och Gullspångsöring är mycket svaga. Det beror på att laxfiskarnas livsutrymme under flera hundra år minskat på grund av mänsklig påverkan. Kraftverksutbyggnaden i älven har framför allt medfört att tidigare lek-och uppväxtområden nästan helt försvunnit.
Även vandringsmöjligheter för laxfisken förbi kraftverksdammarna har upphört. Vattenreglering, särskilt korttidsreglering som ger upphov till snabba variationer i vattenstånd och flöde, har också påverkat negativt.
Åtgärdsmål
Gullspångslaxen är och har varit föremål för omfattande forskning både i Sverige och Finland med målet om att stärka det svaga beståndet. Genetiska studier har identifierat laxens unika egenskaper och kontinuerlig miljöövervakning bidrar till förståelsen av dess livsmiljö. Forskare studerar reproduktionsbeteenden och migrationsmönster hos laxen för att hitta rätt bevarandeåtgärder.
Åtgärder 2024
Precis som 2023 ökade vi vattenflödet i Gullspångsforsen när vattentemperaturen nådde 10 grader, för att signalera till laxungarna i älven att det var dags att börja sin första vandring.
Under maj månad har vi sedan släppt minst 60 kubikmeter vatten per sekund genom turbinen under drygt två veckor. Detta skapar mer fart i vattnet, vilket kan underlätta vandringen från Gullspångsforsen ut i Vänern.
Status
Inom arbetet för den nationella planen för vattenkraft pågår ansökningarna för omprövning och de första anläggningarna som ska förses med moderna miljövillkor är vattenkraftverken i Gullspångsälven och även Ljungan.
Identifiering av behov
Bestånden av Gullspångslax och Gullspångsöring är mycket svaga. Det beror på att laxfiskarnas livsutrymme under flera hundra år minskat på grund av mänsklig påverkan. Kraftverksutbyggnaden i älven har framför allt medfört att tidigare lek-och uppväxtområden nästan helt försvunnit.
Även vandringsmöjligheter för laxfisken förbi kraftverksdammarna har upphört. Vattenreglering, särskilt korttidsreglering som ger upphov till snabba variationer i vattenstånd och flöde, har också påverkat negativt.
Åtgärdsmål
Gullspångslaxen är och har varit föremål för omfattande forskning både i Sverige och Finland med målet om att stärka det svaga beståndet. Genetiska studier har identifierat laxens unika egenskaper och kontinuerlig miljöövervakning bidrar till förståelsen av dess livsmiljö. Forskare studerar reproduktionsbeteenden och migrationsmönster hos laxen för att hitta rätt bevarandeåtgärder.
Åtgärder 2024
Precis som 2023 ökade vi vattenflödet i Gullspångsforsen när vattentemperaturen nådde 10 grader, för att signalera till laxungarna i älven att det var dags att börja sin första vandring.
Under maj månad har vi sedan släppt minst 60 kubikmeter vatten per sekund genom turbinen under drygt två veckor. Detta skapar mer fart i vattnet, vilket kan underlätta vandringen från Gullspångsforsen ut i Vänern.
Status
Inom arbetet för den nationella planen för vattenkraft pågår ansökningarna för omprövning och de första anläggningarna som ska förses med moderna miljövillkor är vattenkraftverken i Gullspångsälven och även Ljungan.
Värd att bevara
Gullspångslaxen är ett så kallat relikt laxbestånd. Det innebär att den blev kvar när Vänern blev en insjö för ungefär 8 000 år sedan. Sedan dess har Vänern varit "havet" för den sötvattenslevande Gullspångslaxen.
Sedan kraftverket anlades i Gullspång 1906-1908, så utgör Åråsforsarna i den nedersta delen av Gullspångsälven och delar av den ursprungliga forsen nedströms dammen i Gullspång kvarvarande lek- och uppväxtområden. Området är sedan 2006 ett naturreservat.
Gullspångslaxens livscykel
Under senhösten leker laxen och öringen i älven. Rommen ligger sedan nedgrävd i gruset under vintern och ynglen kläcks tidigt på våren. Laxungarna lever 1–2 år i älven medan öringen stannar 2–3 år innan den vandrar ut i Vänern. Utvandringen sker under några veckor i april och maj när vattentemperaturen överstiger 10 grader.
Fiskungarna kallas då smolt och blir silverblanka. Under 2–3 år lever smolten ute i Vänerns fria vattenvidder tills de blir lekmogna. De återvänder då till sina födelseplatser för att leka och cirkeln sluts. Vissa individer återkommer flera gånger för att leka.
Prioritering av åtgärder
Under 2017-2020 genomfördes projektet GRAP (Gullspång River Action Plan) som bidrog till att öka kunskapsnivån och ge underlag för prioritering av åtgärder för att bevara Gullspångslaxen.
Åtgärder för bevarande
Det görs kontinuerligt insatser på flera områden för att bevara bestånden. I älven genomförs åtgärder för att förbättra fiskens naturliga livsmiljö. På land drivs en avelsanläggning som fungerar som genbank. Insatserna ska säkerställa att den vilda laxfiskens unika egenskaper inte försvinner och garantera en fullgod kvalité på den odlade laxfisken.
Odlad lax och öring sätts ut som smolt i Vänern varje år. Utsättningen kompenserar för ett förlorat fiske och skyddar de unika kvarvarande vilda bestånden av sjövandrande lax och öring. Dessa åtgärder och anpassade fiskeregler gör det möjligt att även i fortsättningen fiska efter lax och öring i Vänern.
Forskningsinsater
Fortum har deltagit i forskning kring Gullspångslaxen vid Karlstad Universitet (KAU) och Jyväskylä Universitet. Vid KAU genomfördes projektet "Avancerad ekologisk modellering för prioritering av miljöanpassade flöden och habitatrestaurering i reglerade vattendrag" 2018-2020.
Vid Jyväskylä Universitet genomfördes projektet "Environmental studies in the River Gullspång" 2012-2019. Målet var att samla information om fiskens habitatpreferenser och identifiera flaskhalsar i livscykeln. Datainsamling inkluderade årliga lekgropsinventeringar och dna-prov från befruktade ägg. Analyser utfördes vid Helsingfors Universitet med dna-matchning mellan ägg och fisk från elfiske för att undersöka passiv drift på grund av korttidsreglering.
Tidigare åtgärder
Åtgärder 2003–2008
Projekt Gullspångslaxen och en omprövning av miljövillkoren för Gullspångs kraftverk. Minimitappningen ökas från 6 till 9 m³/s och divergeringsdammens krön höjs. I älvens mynningsområde röjs vass och biotopvårdsåtgärder genomförs i Åråsforsarna. En laxtrappa byggs nedanför Gullspångsforsens naturfåra och älvfåran restaureras. Under sommarhalvåret slopas korttidsregleringen.
Åtgärder 2017–2020
Projektet GRAP (Gullspång River Action Plan) genomför genetiska utredningar och tar fram populationsmodeller. Vidare görs detaljerade undersökningar inom laxens utbredningsområde. Projektet bidrar till att öka kunskapsnivån och ger underlag för prioritering av åtgärder för att bevara Gullspångslaxen. Inom ramen för projektet genomförs även restaurerings- och optimeringsåtgärder i samtliga kvarvarande forspartier nedströms Skagern.
Åtgärder 2020 och framåt
Regeringen beslutade 2020 om en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften, vars genomförande kommer att pågå över två decennier. Syftet med prövningarna av miljövillkoren är att maximera fördelarna för vattenmiljön och säkerställa en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Ansökningsprocessen omfattar flera komponenter där Fortum har genomfört ingående analyser för att identifiera anpassade åtgärder.
Senast den 1 april 2024 måste ansökan om nya miljövillkor för samtliga vattenkraftverk och regleringsdammar i Gullspångsälven lämnas in. Under pågående arbete kommer miljövillkoren att justeras och anpassas för att främja och bevara Gullspångslaxen.
Åtgärder 2023
1. En kontinuerlig tappning av vatten från Gullspångs kraftverk under perioden 2 maj till 25 maj när smolt, det vill säga laxungar, oftast simmar ifrån älven och vandrar ut i sjön.
2. Så kallad “start och stopp av turbinen” vid lägre flöde. Konceptet innebär att flödesskillnader från turbindriften blir mjukare och långsammare. Detta i sin tur gör att livsmiljön för fisken i älven blir mer stabil och kan därmed minska påverkan från korttidsreglering.
3. Pilotprojekt med levande genbank för att möjliggöra ett bevarande av Gullspångslaxens genuppsättning.
4. Fortum har även deltagit i det myndighetsgemensamma projektet ”Modellering av effektiv tillgång till vattenkraftsel i Gullspångsälven”. Olika scenarier med miljöåtgärder i Gullspångsälven modellerades av konsultföretaget Sweco på uppdrag av Svenska kraftnät och effekten av miljöåtgärder på vattenkraftens produktion och reglerförmåga beskrevs.