Innovativa fiskvägar i Österdalälven

En innovativ och historisk fiskvandringslösning som gör att siljansöringen och andra fiskarter har möjlighet att vandra förbi kraftverken i Österdalälven. Totalt byggs tre fiskvägar som fungerar både upp- och nedströms vid Spjutmo, Blyberg och Väsa kraftverk.

Välj fiskväg i drop-down menyn via länken för att se filmklippen

Se filmer på fiskar som använt fiskvägen!
Fiskväg

Behovet av innovation

Vilken typ av fiskvandringslösning som fungerar bäst är helt beroende av de lokala förutsättningarna. Fungerande vandringsvägar för en viss fiskart kan kräva andra lösningar för en annan. Det finns ingen universallösning när det gäller fiskvandring. Många faktorer spelar i slutänden in för hur fisklivet utvecklas i de berörda vattnen kring kraftverken.

Fortum har prövat alternativa lösningar för att underlätta fiskvandring längs den här älvsträckan. Det sträcker sig mycket berg längs älven och är stora höjdskillnader på flera ställen, vilket kräver stor teknisk byggkompetens för att planera fiskvägen.

En annan stor utmaning är att kostnadsberäkna anläggningen av fiskvägsprojekt. Sammantaget blir investeringarna för fiskvägarna längs nedre Österdalälven de största i svensk historia och fiskvägarna beräknas kosta cirka 400 miljoner kronor.

Projektet är mycket omfattande och kräver avancerad byggnadskompetens för att utföras. Den planerade mängden av bergschakt som kommer tas bort är 37 000 m³ samt betongarbeten på 6000 m³ totalt. De tre projekten i Spjutmo, Väsa och Blyberg löper parallellt med varandra och totalt har cirka 70 personer arbetat med byggnationen samtidigt. 

Konstruerad likt ett parkeringshus

Det är utmanade att göra en stor installation i en befintlig anläggning. Uppströmslösningen i Spjutmo och Blyberg är konstruerad likt ett parkeringshus för att effektivt nyttja ytan som finns. 

Så fungerar fiskvägarna uppströms

Samtliga uppströmslösningar vid kraftverken är tekniska fiskvägar som benämns slitsrännor. Lösningen möjliggör en stressfri passage för alla vandrande fiskar, inklusive simsvaga arter. 

Den enda skillnaden på slitsrännorna vid de tre anläggningarna är längden och dragningen. De utformas baserat på vilka förutsättningar som råder vid varje kraftverk. Den totala längden för slitsrännorna är 1 000 meter för de tre kraftstationerna, vilket är den längsta tekniska fiskvägen i Norden. 

Vid Blyberg kraftverk och även Spjutmo, som har högst fallhöjd, byggs en del av rännan i form av ett parkeringshus. Det vill säga, i våningsplan där den går över sig själv likt en ramp. Det gör att installationerna utnyttjar ytan mer effektivt och mindre volym berg behöver tas bort. Men det är utmanade att göra en stor installation i en befintlig anläggning och den behöver genomföras med stor precision.

Innan fiskarna simmar ut i magasinet så passerar de en fiskräknare som består av en IP-kamera med mjukvara, som genom intränade algoritmer automatiskt registrerar till exempel fiskart, längd, höjd, odlat/vilt ursprung. En viss kvalitetssäkring av inspelat material behöver normalt göras, framför allt under den första tiden, för att säkerställa att de automatiska algoritmerna stämmer.

Fiskvägarnas funktion nedströms

Samtliga nedströmslösningar utgörs av snedställda alfagaller med avledare.  De snedställda fingallren placeras framför turbinintagen. I gallrens övre del finns öppningar som leder fisken via en lockvattenström ut i en avledningsanordning, där de fortsätter vidare nedströms förbi kraftverket. 

Det unika med denna lösning är att gallret endast går cirka tre meter ned i vattnet. Det beror på att öringen, både ungar och utlekta vuxna fiskar, ofta simmar relativt ytligt i strömmen på sin väg nedströms i älven. Gallret kan även hissas upp för rengöring och vinterförvaring.

Det är första gången denna teknik installeras i Sverige men den bygger på noggranna studier om vandringsfiskars beteende. Utformningen ser i princip ut på samma sätt vid alla tre kraftverk.

Slitsrännor – en teknisk fiskväg

Uppströmslösningen är tekniska fiskvägar som benämns slitsrännor.  Foto: Kristoffer Sjöstrand

Fingallerkassett nedströms

Nedströmsvandringens fingallerkassett i Blyberg. Gallret kan även hissas upp för rengöring och vinterförvaring. Foto: Kristoffer Sjöstrand

Förväntat resultat

Under provdriften av fiskvägen i Spjutmo kom den första fisken, en braxen, redan 30 minuter efter att vattnet släpptes på i fiskvägen. Därefter kom flera sikar, mörtar och abborrar och efter något dygn så passerade också den första siljansöringen – målarten för hela fiskvägsprojektet. Skarp drift av fiskvägen i Spjutmo med lockvatten och samtliga fiskvägar för nedströmsvandring sattes i drift den 7 juli.

Fortum ser stora möjligheter med fiskvägarna men det krävs en aktiv förvaltning av fisket under en lång tid framöver. Det nuvarande svaga beståndet av sjövandrande öring behöver bli tillräckligt starkt om det även ska kunna nyttjas i ett framtida fiske.

Det är många faktorer som spelar in för att miljöåtgärder ska nå önskad effekt. Även om vandringen möjliggörs genom fiskvägen kan andra förändringar i miljön påverka fiskbeståndet. Därför är en viktig del av miljöarbetet att ha en löpande uppföljning och utvärdering av de olika lösningarna som prövas.

Genom att ständigt utvärdera vårt arbete kan vi hitta innovativa lösningarna som på ett effektivt sätt gynnar lokalmiljön kring våra kraftverk. Det kommer inte gå att fastställa slutresultatet av fiskvägarna i nedre Österdalälven förrän alla tre fiskvägar är i drift 2025. 

 

 

Invig­ning av fiskvägen vid Spjutmo vatten­kraftverk

Den 30 september 2023 välkomnades 400 nyfikna besökare till invigningen av våra nya fiskvägar vid Spjutmo kraftverk. Foto: Sjödin Media

Se byggprocessen för fiskvägarna i Österdalälven

Hör i filmen hur vi kom fram till lösningen vid Spjutmo kraftverk.

Tidigare åtgärder

Under 2022 slutfördes den sista delen av bergschakt­ningen och rensning av botten för fiskvägen i Spjutmo. Nästa steg är uppbyggnad av jorddammen. I Blyberg och Väsa har bland annat betong­arbete och stålarbete för fiskvä­garna genomförts.